Recension: Crysis 2

Att jag gillar (underdrift!) valmöjligheter och spelarfrihet i spel är väl inte någon nyhet för de som har följt bloggen sedan våra tidiga dagar, men för vissa kanske detta kommer som något nytt!

Hoppa till: Grafik, Multiplayer, Gameplay, Story, AI, Betyg

För mig är spel ett sätt att få leka runt helt fritt, utan någon som bestämmer över mina handlingar, för ett tag - att vara fri helt enkelt! Men i många spel idag finns inte den här möjligheten och jag förstår inte riktigt vitsen med att sätta sig ned vid ett spel där du inte har någon som helst inverkan på spelet runt omkring dig.
Visst borde ett spel ha en bra, solid story som den följer, men upplägget behöver inte därför vara linjärt över huvud taget!

Nog tjatat om mina åsikter kring det ämnet! Det finns ett gammalt inlägg från November 2010 att läsa här, om ni vore mer intresserade.

Crysis 2 är, i all sin ära, ett välutvecklat fps, men har det lagts ned för mycket tid på multiplayer:n må tro, eller har Crytek blivit helt insnöade på att skapa ett tekniskt underverk?

Nej, jag skulle inte säga att Crytek har målat in sig i ett hörn, gällande grafiken, nästan tvärtom! Grafiken är, utan tvekan, det allra vackraste jag sett inom spel, och sättet Crytek har lyckats optimera grafiken för användarens dator på är mästerlig!
Men! - Ett väldans stort sådant desutom!
Valet att lämna ute, inte bara den senaste versionen av DirectX, (DX11) utan också DirectX 10, och istället enbart köra på version 9, förstår jag inte alls!
Det kan ju ligga något i att DirectX-versionen behöver bantas ned en aning för att passa hårdvaran i Xbox 360, men den ska faktiskt klara DX10, och varför i hela världen ska detta beröra PC-versionen av spelet, såvida det inte är direkt portat från konsol till PC..
Dock så ryktas det om att en patch som ska åtgärda detta kommer inom en snar framtid, vilket är lugnande.


För att komma till Multiplayer:n! Personligen tycker jag att Crysis först och främst ett singleplayer-spel, och det känns som det lagts ned väldigt mycket tid på Multiplayer-delen! Den är väldigt väl utvecklad och har en väldigt solid spelmekanism, vilket är väldigt stort plus, men när jag börjar tänka på hur mycket bättre resterande bitar av spelet kunde ha varit om man istället hade lagt kraft och pengar på dem så blir jag lite smått nedstämd.
I och med att Crysis 2 är multiplatform-spel, mer multiplayer, och mer optimerat för en mainstream-publik känns det inte som Crytek har gått in för att göra ett spel i äkta Crytek-anda, utan mest för att känna pengar, vilket jag tycker är riktigt synd!

En tacksam uppgradering i den nya, optimerade Nano-dräkten är, inte bara hur Crytek har bakat ihop Sprint och Strength så du kan använde dem när som helst, men också funktionen att kunna hitta taktiska nyckelpunkter runt om i miljön, vilket jag finner extremt användbart i kritiska lägen.

Att få förslag på vart det bästa sniping-stället är, och varifrån du bäst kan infiltrera objektet är guld värt!



Det ger verkligen gameplay:et en boost, då det annars kan vara svårt att hitta dessa värdefulla ställen när man behöver dem som mest.

Även om upplägget för storyn är utformad på ett sådant sätt att du ska ta dig från punkt A till punkt B är det absolut inte linjärt, eftersom vilket sätt du väljer att ta dig dit på är helt upp till dig själv, precis som i första Crysis. Detta är något jag gillar stark hos ett spel, och jag måste faktiskt säga att Storyn är inte alls lika dålig som den verkade till en början!
Du spelar som marin-soldaten Alcatraz, som lyckas få tillgång till Nanosuit:en efter att ett välbekant ansikte från första spelet räddar dig från ett stort alienskepp, och jag stormtrivs med hur Crytek har valt att göra ytterligare en av sina huvudkaraktärer till en "tyst hjälte". Detta låter mig bilda en egen uppfattning om huvudkaraktären, precis som i många andra spel som har valt att använda denna approach:en till huvudkaraktären, t.ex Far Cry 2, Half life-, Fallout- och Fable-spelen.

Den intelligenta och välslipade
AI:n som utlovades, skymtar jag endast till några gånger under mitt besök i det sönderbombade New York, och jag har inte märkt alls att AI:n, jag denna gången låter smaka bly, har mer vett innanför pannbenet är den jag stötte på i Korea 2007.
Dock så känns alltihop en aning seriösar när fienderna pratar ren engelska och inte bryter på koreanska..


Nu ska ni inte tro att Crysis 2 har en dålig AI, för så är inte fallet - i alla fall inte om man jämför med de flesta andra spelen idag. AI:n är medelmåttig, men det finns även buggar i den. Ett exempel var när jag skulle flank:a mina fiender och kröp runt i kloaksystemet under dem för att komma upp bakom dem. Det gick inte så vidare, då de på något vis visste precis vart jag var och skrek och stojade några meter över mig om att jag minsann inte skulle komma undan med livet i behåll och att de skickade efter förstärkning. Mätaren över hur mycket uppmärksamhet jag hade dragit åt mig låg i bott och jag fick inleda en tuff eldstrid mot mina oförklarligt allvetande fiender frälsta med ett sjätte sinne.

Till skillnad mot första Crysis kommer man i uppföljaren i kontakt med kompetenta aliens som faktiskt kan anses som värdiga motståndare. Om man jämför med de aliens man fick slakta 2007 kan jag vara beredd på att hålla med om att AI:n är väldigt mycket intelligentare nu, då de agerar nästan likadant som de soldaterna man tampas mot.

Jag ber om ursäkt för att recensionen blev så himla lång, men jag hoppas den var värd att läsa!
/Micke

---

Betyg:
Grafik: 8/10
Gameplay: 9/10
Hållbarhet: 9/10

Totalt:
9/10
+ Ett fritt, välpolerat upplägg, med en ny grym Nanosuit och kompetenta Aliens
- Saknar stöd för DirectX 10 och 11 och känns som spelet är släppt främst i syfte att käna pengar